Försäkringsdomstolen är en oberoende och opartisk specialdomstol inom justitieministeriets förvaltningsområde som behandlar ärenden som gäller social trygghet. Försäkringsdomstolens uppgift är att ge ändringssökande ett högklassigt och effektivt rättsskydd i ärenden som gäller social trygghet. Ändring i besvärsnämndernas beslut kan sökas hos försäkringsdomstolen som är den högsta besvärsinstansen, med undantag för vissa ärenden som föreskrivs om i lagen om olycksfallsförsäkring, i lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare och i lagen om olycksfall i militärtjänst i vilka besvärstillstånd får sökas hos högsta domstolen. Försäkringsdomstolen behandlar ärenden som gäller bl.a. individens rätt till arbetspension, folkpension, arbetslöshetsförmåner, lönegaranti, bostadsbidrag, studiestöd, av Folkpensionsanstalten utbetalda handikappförmåner, förmåner som beviljas med stöd av sjukförsäkringslagen, rehabilitering, samt rätt till ersättning på grund av arbetsolycksfall, yrkessjukdomar, brottsskador eller skador eller olyckor som orsakats i militärtjänst.

Försäkringsdomstolen ligger i Helsingfors och är behörig i hela landet. Vid försäkringsdomstolen arbetar cirka 110 personer.

Försäkringsdomstolen leds av en överdomare. Annan personal som deltar i rättskipningen är lagmän, försäkringsrättsdomare, assessorer, försäkringsrättssekreterare och kanslichefen. Notarierna ansvarar för beredningen av ärenden. Förvaltnings- och kontorstjänsterna hör till kanslipersonalens uppgifter. Vid försäkringsdomstolen finns dessutom läkarledamöter, ledamöter som är förtrogna med arbetsförhållanden eller företagsverksamhet och ledamöter som är förtrogna med militärskadeärenden. Dessa ledamöter förordnas till uppdraget av statsrådet och har uppdraget som bisyssla.

Överdomaren, lagmännen och försäkringsrättsdomarna har högre universitetsexamen i juridik och uppfyller de föreskrivna behörighetsvillkoren för domare. Behörighetsvillkor för tjänsterna som kanslichef, assessor eller försäkringsrättssekreterare är juris kandidatexamen (benämningen motsvarar nuvarande juris magisterexamen som togs i bruk i samband med examensreformen). Notarierna har i regel en högskoleexamen. Kanslipersonalen har ofta utbildning på andra stadiet eller på lägsta högre nivå. Läkarledamöterna med uppdraget som bisyssla ska vara legitimerade läkare.